Mindre giftiga växter: Harsyra

SVENSKT NAMN: Harsyra

LATINSKT NAMN: Oxalis acetosella L.

.

GENERELL INFORMATION

Innehåller höga halter av fri oxalsyra och oxalat. Oxalsyran binder kalcium och ger hypokalcemi. Utfällt kalciumoxalat skadar njurarna. 600 g harsyra ger symptom på får. Harsyra blommar maj.juni med vita blommor som sitter ensamma på skaft från jordstammen. Sällsynt förekommer även former med rosa eller violetta blommor.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Hos får uppträder diarré, muskelkramp, hjärtarytmi, njurpåverkan efter konsumtion.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Harsyra är vanlig i hela landet utom längst i norr och i fjälltrakterna. Den är vanlig på alla typer av skogsmarker.
.
Foton
https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=harsyra&tbm=isch

Mindre giftiga växter: Harris

SVENSKT NAMN: Harris

LATINSKT NAMN: Sarothamnus scoparius (Cytisus scoparius)

.

GENERELL INFORMATION

Kallas också harginst. Hela plantan är giftig pga sitt innehåll av alkaloider. Harris är en lövfällande, ofta storväxt buske som kan bli upp till en och en halv meter hög, den är grön även under vintern. Växten blommar maj-juni med stora gula blommor som sitter ensamma eller parvis i bladvecken.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Upphetsning, diarré, förlamning, nedsatt hjärtrytm.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Harris är vanligaste i södra Sverige på sandig mark men den förekommer också längre norrut.
.
Foton
https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=sarothamnus+scoparius&tbm=isch

Mindre giftiga växter: Getruta

SVENSKT NAMN: Getruta

LATINSKT NAMN: Galega officinalis L.

.

GENERELL INFORMATION

Innehåller flera olika substanser (galegin, hydroxigalegin, saponiner, bitterämnen etc) som kan ha giftverkan. Giftigheten kvarstår även efter torkning. Getruta blommar juli-ugusti. Blommorna är stora och vita eller ljusvioletta med violett ådring och sitter i skaftade rikblommiga klasar.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Andnöd, smärtsam hosta, slem runt mule och nos, muskelspasmer, konvulsioner, även dödsfall (ffa hos får).

.

VAR FINNS VÄXTEN?

Getruta som ursprungligen kommer från sydeuropa har i Sverige påträffats förvildad på kulturpåverkad mark i flera sydsvenska landskap, bland annat i Skåne, Blekinge, Östergötland, Västergötland, Närke, Södermanland och Uppland.

.

Foton

https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594


Mindre giftiga växter: Dårrepe

SVENSKT NAMN: Dårrepe

LATINSKT NAMN: Lolium temulentum L.

.

GENERELL INFORMATION

Kallas även oäring. Gröna plantor före fruktsättning är ofarliga. Fröna innehåller vanligen ett sterilt svampmycel och flera alkaloider, samt corynetoxin (bakterietoxin). Dårrepe är ett ettårigt gräs med mörkt grågrön fårg. Stråna är styva och kan bli en meter höga. Arten blommar juni-juli.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Leversvikt, kramper, buksmärta, störningar i centrala nervsystemet, och efter förtäring av större mängder frö bedövning, andningsstillestånd och död.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Dårrepe är mycket sällsynt och påträffas numera endast tillfälligt. I äldre tid var det ett vanligt ogräs i sädesåkrar men försvann med bättre utsädning.
.
Foton
https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=d%C3%A5rrepe&tbm=isch

Mindre giftiga växter: Brakved

SVENSKT NAMN: Brakved

LATINSKT NAMN: Frangula alnus Mill.

.

GENERELL INFORMATION

Kallas också sprakved, braktorn, tröske, toste. Brakvedens frukt och bark är giftiga då de innehåller glykosider som har starkt irriterande verkan på magslemhinnan. Brakved är en lövfällande buske elleri bland litet träd med omvänt äggformade blad, små vitgröna femtaliga blommor i knippen och svarta stenfrukter. Växten blommar under hela sommaren.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Gastroenterit, kolik, nedsatt aptit, kraftig (ibland blodig) diarré, kramper, njurskador, kastning.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Brakved är vanlig i nästan hela landet, utom i fjälltrakterna där den är sällsynt. Den växer på fuktig mark, i skogar, lundar och vid stränder.
.
Foton
https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=brakved&tbm=isch

Mindre giftiga växter: Ormbär

SVENSKT NAMN: Ormbär

LATINSKT NAMN: Paris quadrifolia L.

.

GENERELL INFORMATION

Toxisk verkan ej helt klarlagd, troligen (steroida) saponiner eller glykosider. Ratas vanligen, förmodligen pga oangenäm smak, förgiftning är sällsynt. Konsumtion av 1.3 kg av växten har gett dock förgiftingssymptom hos häst.

Ormört blommar i maj-juni med en grönaktig blomma som sitter ensam i toppen av stjälken. Frukten är ett runt, blåsvart ohch blådaggigt bär.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Upphetsning, nervösa ryckningar, ökad puls, smärtsam urinering och tarmrörelser, vidgade pupiller.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Ormbär är ganska vanlig på fuktig, skuggg, mullrik mark i hela landet.
.
Foton
http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/trillia/paris/pariqua2.html

Mindre giftiga växter: Mistel

SVENSKT NAMN: Mistel

LATINSKT NAMN: Viscum album

.

GENERELL INFORMATION

Innehåller flera giftiga substanser, t ex viscotoxiner och viscumin. Mistel är Sveriges enda trädlevande parasit.

Msteln har skiljda han- och honexemplar och de vita saftiga bären bildar endast på de honliga exemplaren. Frukterna äts av fåglar och fröna passerar ut med spillningen, eftersom fruktköttet är klibbigt och segt bildas långa strängar som fastnar vid tunna kvistar där fröna kan gro. Den unga plantar skickar därefter ett sugorgan som den ansluter till trädets ledningsvävnad. På så sätt kan misteln ta näring ut trädet.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Kolik, andningssvårigheter, inkoordination, beröringskänslighet på buken, sällan dödsfall hos häst. Lokalt retande och vid resorption påverkan på hjärta och CNS.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Misteln förekommer huvudsakligen i Mälardalen och i östra Småland. Den växer framförallt på lind och lönn, men andra träd som aplar, hagtorn och popplar kan också vara värdar för mistlar. Däremot växer inte mistlar på ek i vårt land.
.
Foton
http://linnaeus.nrm.se/flora/di/lorantha/viscu/viscalb.html
 

Mindre giftiga växter: Ekorrbär

SVENSKT NAMN: Ekorrbär

LATINSKT NAMN: Maianthemum bifolium (L.) F.W. Schmidt

.

GENERELL INFORMATION

Kallas också tvåbladkonvalj. Hela plantan är giftig. Ekorrbär är en lågväxt, flerårig ört som kan bli upp till två decimeter hög. Ekorrbär blommar i maj-juni med vita väldoftande blommor som sitter i täta klasar.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Symptombeskrivning saknas.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Ekorrbär är vanlig i hela landet, utom i de allra nordligaste delarna. Den växer på skuggiga marker i skogar och lundar.
.
Foton
https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=ekorrb%C3%A4r&tbm=isch

Mindre giftiga växter: Bovete

SVENSKT NAMN: Bovete

LATINSKT NAMN: Fagopyrum esculentum M.

.

GENERELL INFORMATION

Skalade bovetefrön anses ofarliga, men djur som konsumerat stora mängder färska eller torkade plantor har drabbats av fotosensitivitet. Pigmentet fagopyrin anses orsaka giftigheten, och är giftigt även efter att växten torkats. Växten innehåller också cyanidin och flera antinutritionella substanser (trypsin- och proteasinhibitorer).

Bovete blommar juni-juli och de vita till rödlätta blommorna är väldoftande och sitter i kvastliknande ställning i tillen av stjälken i de övre bladvecken.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Fotosensitivitet (se alsikeklöver). Ljuskänslighet hos vita och ljusa djur inom 24 h efter konsumtion. Dermatit, lever- och nerv-påverkan. Dödsfall kan ej uteslutas. Skugga är viktigt för behandling av påverkade djur.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Bovete odlar men kan också påträffas tillfälligt på ruderatmark eller som ogräs i åkrar. Arten hör ursprungligen hemma i östra Asien och infördes till Europa under medeltiden.
.
Foton
https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=bovete&tbm=isch

Mindre giftiga växter: Bergsyra

SVENSKT NAMN: Bergsyra

LATINSKT NAMN: Rumex acetosella

.

GENERELL INFORMATION

Kallas även liten syra, rödsyra. Bergsyra innehåller oxalater och glykosider, men symptomen efter konsumtion är symptom på oxalatförgiftning. Bergsyra anses vara speciellt giftig vid frömognaden. På sand-, grus- och myrjord kan den dominera i äldre vallar. Bergsyra kan bli upp till tre decimeter höga, men oftast betydligt lägre. Arten blommar juni-juli. Bergsyra liknar mest ängssyra, men den senare är betydligt större.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Stapplighet, diarré, magkatarr, förlamning i extremiteterna, muskelspasmer, onormal andning. Hos hästar kan bergsyra orsaka ett berusningsliknande tillstånd. Dödlig utgång hos häst finns rapporterad i äldre litteratur. Se även ängssyra.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Bergsyra är avnlig i hela landet. Den växer på berghällar, torrbackar, sandmarker, strandklippor och andra typer av torra marker.
.
Foton
https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=bergsyra&tbm=isch

Mindre giftiga växter: Ängssyra

SVENSKT NAMN: Ängssyra

LATINSKT NAMN: Rumex acetosa L.

.

GENERELL INFORMATION

Växten innehåller oxalsyra som fäller ut kalciumoxalat, vilket innebär att kalciumhalterna i kroppen sjunker med allvarliga rubbningar i hjärtfunktion och centrala nervsystemet som följd. Giftig även i torkat tillstånd. Ev. kan andra, ej så välkända gifter också förekomma. Ängssyra är en flerårig ört som kan bli nästan en meter hög. Växten blommar maj-juli. Den är tvåbyggare och har han- respektive honblommar på olika plantor.
Se även Bergsyra.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Förstoppning men även diarré, aptitlöshet, matthet, svag puls, snabb andning, vacklande gång, kramper och darrningar. Kan medföra dödsfall hos häst och får, som är känsligast.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Ängssyara är vanlig i hela landet. Underarten lappsyra är vanlig i fjälltrakterna., medan varieten smal ängssyra bara växer på serpentinberg i fjällen.
.
Foton
https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=%C3%A4ngssyra&tbm=isch

Mindre giftiga växter: Löktrav

SVENSKT NAMN: Löktrav

LATINSKT NAMN: Alliaria petiolata (M. Bieb.) Cavara & Grande

.

GENERELL INFORMATION

Kallas också vitlöksört. Växten innehåller sinigrin och andra glykosider. Löktrav luktar lök/vitlök.

Löktrav kan bli upp till en meter hög och blommar maj-juni med vita blommor.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Mag- och tarminflammationer, aptitlöshet, kolik, diarré, njurinflammation med urineringsbesvär och blodig urin, nervösa störningar med förlamning av extremiteterna, kramper, kastning, allmän matthet och ibland dödsfall.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Löktrav är traktvis ganska vanlig i södra och mellersta Sverige. Den växer oftast på skuggig mark, i lundar, busksnår och trädgårdar.
.
Foton
https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=l%C3%B6ktrav&tbm=isch

Mindre giftiga växter: Sommargyllen

SVENSKT NAMN: Sommargyllen

LATINSKT NAMN: Barbarea vulgaris R. Br.

.

GENERELL INFORMATION

Växten är giftig på grund av sitt innehåll av glykonasturtiin. Sommargyllen blommar vanligen i juni med gula blommor som sitter i en tät klase.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Se löktrav.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Sommarfyllen är vanlig i hela landet på kulturpåverkad mark, till exempel i vägkanter och på ruderatmark.
.
Foton
https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=sommargyllen&tbm=isch

Mindre giftiga växter: Smörblomma

SVENSKT NAMN: Smörblomma

LATINSKT NAMN: Ranunculus acris L.

.

GENERELL INFORMATION

Smörblomma innehåller giftigt protoanemonin (se sippor), som under torkning övergår till anemonin som är mindre giftigt, och slutligen till anemoninsyra, som är ogiftig. Smörblommor i torrt hö är ogiftiga, ensilage innehållande smörblommor behöver lagras minst två månader för att giftigheten skall avta. Växten är giftigast vid blomningen, därefter avtar giftigheten. De flesta betande djur ratar smörblomma. Förgiftade djur som tillfrisknat kan söka upp växten och åter äta av den med ny förgiftning som följd. Smörblomman blommar juni till spetember.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Normalt sett endast lätt gastroenterit. Vid konsumtion av större mängder även hudinflammation, ökad salivering, hosta, näsflöde, kolik, gasspänningar, buksmärtor, diarré, avmagring, inflammation i mage-tarm och njurar, darrningar, matthet, kramper, bedövning, raserianfall och ibland dödsfall.
Växtsaften är frän och djur som ligger i smörblommor kan få irriterad hud.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Smörblomma är vanlig i hela landet, ända upp till fjällen. Den växer på frisk eller gärna fuktig mark, som suktängar, stränder, hagar, fåbodvallar och öppna skogar, men även på fjällhedar.
.
Foton
https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=sm%C3%B6rblomma&tbm=isch

Mindre giftiga växter: Björnloka/Jätteloka

SVENSKT NAMN: Björnloka

LATINSKT NAMN: Heracleum sphondylium L.

.

 

SVENSKT NAMN: Jätteloka

LATINSKT NAMN: Heracleum mantegazzianum Sommier & Lévier

.

 

GENERELL INFORMATION

Björnkola kallas även björnfloka.

Jäteloka kallas även jättebjörnloka, jättefloka. Mycket stor och konkurrenskraftig växt.

Båda arterna innehåller furocoumarin vilka reagerar med DNA i levern.

Jättelokan kan bli enorm, upp till tre meter hög. Björnlokan bli upp till en meter hög.

.

 

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Vid förtäring ses ökad salivering, skadade slemhinnor, blåsbildning i huden, fototoxiska och fotomutagena effekter. Solljus förstärker symptomen och påverkade djur skall därför skyddas mot solljus. Växtsaften kan ge upphov till kontakteksem med svårläkta sår. Växtsaften kan även fräta hål i kläder.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Björnöplam 'r vanlig i nästan hela landet, utom längst i norr. Den växer på torr ängsmark, i skogsbryn och i vägkanter.
Jätteloka är en ursprungligen odlad och förvildad växt som neuturaliserats och som numera är ganska vanlig i vissa trakter, främst i Syd- och Mellansverige. Den är vanligast i Stockholmstrakten och i Skåne och kan på sina ställen bilda enorma bestånd.
.
Jätteloka Foton
https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=j%C3%A4tteloka&tbm=isch
Björnloka Foton
https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=bj%C3%B6rnloka&tbm=isch

Mindre giftiga växter: Lupin

SVENSKT NAMN: Lupin

LATINSKT NAMN: Lupinus spp.

.

GENERELL INFORMATION

Flera lupinarter finns. Lupinfrö är giftiga pga sitt innehåll av alkaloider. Vissa lupinarter odlas som foderväxt (foderlupin, sötlupin), och dessa innehåller lägre halter av alkaloider. Bitterlupin är giftig även efter torkning.

Lupin blommar på våren men vanligen blå, säkkan vit, rosa eller flerfärgade blommor som sitter i en tät toppställd klase.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Akut lupinförgiftning anses bero på alkaloidinnehållet. Ökad salivering, sväljningssvårigheter, oro, kramper, gulsot, koma, dödsfall efter timmar-dagar. Bitterlupin kan ge fosterskador.
Kronisk förgiftning anses bero på mykotoxin (phomopsin) som finns i växten. Symptom kan då innefatta ödem, anorexi, anemi.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Lupin finns i hela landet och växer på en mångfald av platser i olika omgivningar.
.

Mindre giftiga växter: Johannesört

SVENSKT NAMN: Johannesört

LATINSKT NAMN: Hypericum spp.

.

GENERELL INFORMATION

Kallas också mansblod. Hela växten är giftig pga innehållet av hypericin, eteriska oljor etc. Giftigheten avtar till ca 20 % vid torkning. Dödlig dos för kor ca 5 kg gröna växtdelar per 100 kg kroppsvikt. I Storbritannien har svåra förgiftningsfall på häst rapporterats. Johannesört blommar under högsommaren och höstenm från juli-september.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Fotosensibilisering (se alsikeklöver) med infektion i skadad hud. Andra symptom är aptitlöshet, diarré, feber, nervförlamning, stapplande gång, synrubbningar, ökad urinavsöndring, snabb puls och andning, koma, sällan dödsfall.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Äkta johannesört är en av de vanligaste arterna i släktet johannesörter och den är allmän från Skåne till Uppland, sällsyntare i norr därom till Ångermanland. Den växer i ängsmark, i skogsbryn och på bergsknallar, vanligen på magrare mark än övriga arter johannesört.
.
Foton
https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=johannes%C3%B6rt&tbm=isch

Mindre giftiga växter: Hästhov

SVENSKT NAMN: Hästhov

LATINSKT NAMN: Tussilago farfara L.

.

GENERELL INFORMATION

Kallas också tussilago läkeblad, brösttobak. Ratas i allmänhet av betesdjur. Hela plantan är skadlig pga innehåll av polyfenoler, flavonoider etc. Hästhov blommar april-maj men kan påträffas redan i februari.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Nedsatt allmäntillstånd har påvisats vid förekomst av växten i hö. Leverpåverkan vid stor konsumtion.

.
VAR FINNS VÄXTEN?
Hästhov är vanlig i södra och mellesta Sverige men förekommer också längre norrut. Den växer ofta på fuktig, grusig eller lerig mark.
.
Foton
https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=h%C3%A4sthov&tbm=isch

Mindre giftiga växter: Ek

SVENSKT NAMN: Ek

LATINSKT NAMN: Quercus spp.

.

GENERELL INFORMATION

Gröna ekollon, blad och bark är giftiga, särskilt under våren då de innehåller höga halter av tanniner. Bruna ekollon är mindre giftiga än gröna. Vissa djur kan utveckla ett begär och aktivt söka upp och konsumera ekollon.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Mörk och hård träck, senare blodig diarré, kolik och mörkfärgad urin, bleka slemhinnor, ödem, oregelbunden svag puls, andnöd, fodervägran, sår i munslemhinnan och allmän svaghet/apati, anorexi. Skador på lever och njurar kan förekomma i extrema fall.

.

VAR FINNS VÄXTEN?

Ek är ett sydligt inslag i den svenska naturen och dess naturliga nordgräns går ungefär vid Dalälven.

.

Foton

https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=ek&tbm=isch


Mindre giftiga växter: Alsikeklöver

SVENSKT NAMN: Alsikeklöver

LATINSKT NAMN: Trifolium hybridum L.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTON:

Fotosensibilisering, dålig aptit, depression, slöhet, uttorkning, förhöjd kroppstemperatur, ödem i nedre delen av benen, gulsot, diarré, blödande hudutslag och sår i munhåla. Oftast återhämtar drabbade hästar sej fort, men dödsfall har förekommit.

.

VAR FINNS VÄXTEN?

Alsikeklöver är vanlig i hela lander utom i fjälltrakterna. Den växer oftast på kulturpåverkad mark.

Blommar juni-augusti.
.
Foton
https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=alsikekl%C3%B6ver&tbm=isch

Tidigare inlägg
RSS 2.0