Jaha... Här sitter man som ett jäkla kolli och känner sej helt invalido. Vad är det nu då jag har hittat på...?

.

Skulle av en ponny i stallet, hon blev förmodligen rädd för stalldörren när den smällde igen med en jättesmäll precis bakom rumpan på henne. Oturligt nog hände detta precis när jag var påväg av och hade benet i luften över hennes rumpa. Jag slungades bakåt och landade med hela min tyngd på höger häl. Jag hörde en smäll och det kändes som en explosition inne i benet sen blev benet alldeles varmt och gjorde skitont. Det blev svart och vita små stjärnor dansade framför ögonen, tack och lov lyckades jag hålla mej från att inte svimma av.

.

Jag lyckades halta in i stallet halvt hängandes över ponnyn. Vet knappt hur jag lyckades få av henne grejerna och få ut henne i hagen... Men det gjorde jag tydligen. Ringde Tobbe som kom på en gång. Jag som har lite sjukhusskräck ville naturligtvis inte åka in till en början. Det gör ju alltid ondast i början...eller hur!?

Men när det bara blev värre och värre och till slut kunde jag knappt nudda vid benet så åkte vi in. Jag behövde inte alls vänta länge på akuten, kom in och blev undersökt, fick lite smärtstillande och sedan bar det av till röntgen. Eftersom inga röntgenfynd hittades gjordes en ny undersökning där det fastställdes att jag hade en rejäl muskelbristning längst upp på vaden och även en där muskeln och hälsenan möts, där bestämdes också att det skulle göras en magnetröntgen för att se om det var muskeln eller själva senan som var skadad. Så jag fick åka hem med kryckor. Hela tisdagen hade jag mycket ont och foten började svullna upp, började också känna smärta från knät. Igår (onsdags) ringde de från Ryhov och sa att de hade gjort ett röntgenfynd och att det såg oroväckande ut och att jag skulle komma in redan samma dag för kompletterande röntgen och undersökningar. Eftersom Tobbe jobbade fick jag hoppa på kryckor ner till busshållsplatsen och ta bussen in plus byta buss på Esplanaden i Huskvarna. Men till slut kom jag ialla fall upp till Ryhov ca kl. tre. Röntgenavdelningen låg ju naturligtvis långt bort från huvudentren och vid det här laget började mina armar skrika att nu vill vi inte hoppa på kryckorna mer.

.

De gjorde röntgen och jag blev nerskickat till akuten. Efter ca en timma kom samma doktor som hade behandlat med när jag kom in natten till tisdagen och förklarade att dom hade ju sett vad som var fel på bilderna nu, benet var brutet... Min min var nog obetalbar vid det laget... Som tur e var det det lilla benet och inte "smalbenet" som var av längst upp och det får typ självläka sålänge det ligger rätt och inte finns splitter...

Sen tittade han på min fot och eftersom den så ut som ett övermoget blåbär (svullen och blå) så bestämdes det att den skulle röntgas... Så jag fick hoppa iväg hela vägen till röntgen en gång till...

Inga röntgenfynd hittades men mjukdelsskador finns det ju absolut med tanke på hur den ser ut och att jag har ont i den...

.

När jag om tillbaka till akuten för andra gången hade mamma precis kommit, då var klockan runt sex. Tack och lov hade hon bullar och dricka med sej, jag hade ju inte ätit sen frukost och höll på att hungra ihjäl.

.

Doktorn kom för att göra sitt slutliga utlåtande. Benet var alltså brutet, en rejäl muskelbristning på samma ställe, mjukdelsskador på foten, det onda knät förklarades med en "mosad" minisk som doktorn så vackert uttryckte det. Vad som händer med den får tiden utvisa, hur mycket problem jag får. Och sen med tanke på min ytterst begränsade rörlighet och ömhet i hälsenan så konstaterade han att den förmodligen var avslten... Så i bästa fall blir det endast gips och i värsta både operation och gips... Men det får vi se på lördag efter magnetröntgen som äger rum kl. 8.15.

.

Så nu sitter jag alltså här och tycker synd om mej själv, när jag frågade hur snart jag kunde sitta på hästen igen så bara skrattade doktorn lite åt mej... Undrar vad han menade med det!?

.

Men jag kommer sitta på Lucky såfort jag vet att jag inte kan göra skadorna värre... Det är ett som är säkert...

.

Kram Sofia!

Jaha... Här sitter man som ett jäkla kolli och känner sej helt invalido. Vad är det nu då jag har hittat på...?

.

Skulle av en ponny i stallet, hon blev förmodligen rädd för stalldörren när den smällde igen med en jättesmäll precis bakom rumpan på henne. Oturligt nog hände detta precis när jag var påväg av och hade benet i luften över hennes rumpa. Jag slungades bakåt och landade med hela min tyngd på höger häl. Jag hörde en smäll och det kändes som en explosition inne i benet sen blev benet alldeles varmt och gjorde skitont. Det blev svart och vita små stjärnor dansade framför ögonen, tack och lov lyckades jag hålla mej från att inte svimma av.

.

Jag lyckades halta in i stallet halvt hängandes över ponnyn. Vet knappt hur jag lyckades få av henne grejerna och få ut henne i hagen... Men det gjorde jag tydligen. Ringde Tobbe som kom på en gång. Jag som har lite sjukhusskräck ville naturligtvis inte åka in till en början. Det gör ju alltid ondast i början...eller hur!?

Men när det bara blev värre och värre och till slut kunde jag knappt nudda vid benet så åkte vi in. Jag behövde inte alls vänta länge på akuten, kom in och blev undersökt, fick lite smärtstillande och sedan bar det av till röntgen. Eftersom inga röntgenfynd hittades gjordes en ny undersökning där det fastställdes att jag hade en rejäl muskelbristning längst upp på vaden och även en där muskeln och hälsenan möts, där bestämdes också att det skulle göras en magnetröntgen för att se om det var muskeln eller själva senan som var skadad. Så jag fick åka hem med kryckor. Hela tisdagen hade jag mycket ont och foten började svullna upp, började också känna smärta från knät. Igår (onsdags) ringde de från Ryhov och sa att de hade gjort ett röntgenfynd och att det såg oroväckande ut och att jag skulle komma in redan samma dag för kompletterande röntgen och undersökningar. Eftersom Tobbe jobbade fick jag hoppa på kryckor ner till busshållsplatsen och ta bussen in plus byta buss på Esplanaden i Huskvarna. Men till slut kom jag ialla fall upp till Ryhov ca kl. tre. Röntgenavdelningen låg ju naturligtvis långt bort från huvudentren och vid det här laget började mina armar skrika att nu vill vi inte hoppa på kryckorna mer.

.

De gjorde röntgen och jag blev nerskickat till akuten. Efter ca en timma kom samma doktor som hade behandlat med när jag kom in natten till tisdagen och förklarade att dom hade ju sett vad som var fel på bilderna nu, benet var brutet... Min min var nog obetalbar vid det laget... Som tur e var det det lilla benet och inte "smalbenet" som var av längst upp och det får typ självläka sålänge det ligger rätt och inte finns splitter...

Sen tittade han på min fot och eftersom den så ut som ett övermoget blåbär (svullen och blå) så bestämdes det att den skulle röntgas... Så jag fick hoppa iväg hela vägen till röntgen en gång till...

Inga röntgenfynd hittades men mjukdelsskador finns det ju absolut med tanke på hur den ser ut och att jag har ont i den...

.

När jag om tillbaka till akuten för andra gången hade mamma precis kommit, då var klockan runt sex. Tack och lov hade hon bullar och dricka med sej, jag hade ju inte ätit sen frukost och höll på att hungra ihjäl.

.

Doktorn kom för att göra sitt slutliga utlåtande. Benet var alltså brutet, en rejäl muskelbristning på samma ställe, mjukdelsskador på foten, det onda knät förklarades med en "mosad" minisk som doktorn så vackert uttryckte det. Vad som händer med den får tiden utvisa, hur mycket problem jag får. Och sen med tanke på min ytterst begränsade rörlighet och ömhet i hälsenan så konstaterade han att den förmodligen var avslten... Så i bästa fall blir det endast gips och i värsta både operation och gips... Men det får vi se på lördag efter magnetröntgen som äger rum kl. 8.15.

.

Så nu sitter jag alltså här och tycker synd om mej själv, när jag frågade hur snart jag kunde sitta på hästen igen så bara skrattade doktorn lite åt mej... Undrar vad han menade med det!?

.

Men jag kommer sitta på Lucky såfort jag vet att jag inte kan göra skadorna värre... Det är ett som är säkert...

.

Kram Sofia!

Dagen började tidigt... Redan klockan halv åtta ringde klockan vilket är tidigt om man egentligen är ledig hela dagen...

Jag drog mej några minuter sen klädde jag på mej, gick en snabbis med Dumle och sen knatade jag upp till stallet.

Regnet hängde i luften men jag lyckades undkomma regnet...=)

.

Jag var uppe i stallet till strax efter halv nio, Rocksjö (hovis) kommer nio.  Såg att Emma flyttat småfröna tillbaka till Ludde och Mars, smidigare att få in dem då.

.

Tog mitt grimskaft och började knata ner till stonas stora hage för att leta rätt på dem, de stor en bra bit bortanför gula huset och när de såg mej fick de nåt fnatt och for iväg ännu längre bort i hagen med vilda ögon... Tack och lov för Lucky som snällt kom när jag ropade på henne...<3 Tog den långa vägen runt med henne genom hagen och gissade att de andra yrhjärnorna skulle följa med oss upp, Lucky är ju lite av flockens trygghet tillsammans med Zelica. Och mycket riktigt dröjde det inte längre förrens jag hörde dundrande hovar bakom mej och alla fyra kom och undrade vart Lucky tagit vägen... Så det gick smidigt att få mej dem upp till stallet. Släppte Lucky i hingsthagen. Tog in Ofelia och sen ut och hjälpte Emma ta in smågrabbarna...

.

Sen blev de fina i fötterna i följande ordning, Sigge, Buzz, Ofelia, Sky, Ludde och sist Lucky...=)

.

När jag tog in Ludde tyckte Sigge att nu får det vara nog, jag har varit utan Ludde tillräckligt länge (de har varit delade ett par veckor och släpptes ihop igen igår) och trängde sej ut efter mej när Sara skulle ta ut Mars... Han följde snällt med Ludde in i stallet till en början, men sen kom han på att hans kompis Buzz var ju kvar ute så då stack han ut... Sprang runt ute en stund, Emma lyckades mota in honom i hagen men eftersom han var så uppjagad så sprängde han ju grinden och tog med sej Buzz ut också... Så då hade vi två små förvirrade ettårshingstar springande lösa som yra kalkoner... Tack och lov kom de in i stallet igen för där fanns ju tryggheten (Ludde o Mars) så vi lyckades mota in dem i en box och så var det äventyret över...

.

Rocksjö nitade sista sömmen lagom när jag hörde Samanthas bil komma uppför backen så det var väldigt vältajmat...=)

.

Hon började med Mars och kunde konstatera att han var spänd i hela överlinjen och även satt fast i höger höft.

Sen var det Luckys tur, hon var lite spänd idag...sen om det berodde på att vädret varit lite dåligt eller om det var för att jag inte kunnat rida ordentligt och hon blivit lite stel det kunde hon inte säga... Jag kan tänka mej att det är en kombo av de två kanske? Annars kändes hon fin och det var bara att köra på som vanligt...=)

Naddel fick också med beröm godkänt och är redo att sättas igång...=)

.

Zelica åkte hem idag också, tillbaka till sin ägare... Tror det var någon tjej som skulle prova att ha henne på foder och kanske senare köpa henne.. Hoppas det, hon älskar verkligen att bli riden...=) En jättemysig häst som vi kommer att sakna...

.

Kram Sofia!

5 Maj

.

Lucky Star:

Red ut tillsammans med Sandra (Saras medryttare), vi tog min runda. Vi började sätta upp band på den för att den ska vara lättare att hitta för de andra. Det blev kanonbra, dom syns verkligen väl. Men lagom när det bara skulle upp några till lyckades jag ju tappa de kvarvarande jag hade i fickan. Typiskt mej, vi orkade inte vända och leta efter dem så jag får kolla de nästa vecka. Rundan tar ca 50 min och innehåller både trav och galopp. Men mest skritt och lite klättring.

.

6 Maj

.

Lucky Star

Red ut med Sara runt Mårtenstorp/Mjällby Mo, vi lyckades rida den på 1 h blankt men vi travade och galopperade ganska mycket. Lucky gick först större delen av vägen och är tillbaka till sitt gamla lugna, trygga jag igen...=)

Ute på grusvägen efter Mårtenstorp hörde vi hur det brakade till i skogen jämte oss, en skitstor älg stod där bara en bit ifrån oss. Jag är livrädd för älgar och tyckte att en liten galopp skulle väl vara alldeles lagom just nu och så blev det...(naturligtvis i ett lugnt tempo)... Tur att min lilla häst inte delar min rädsla för skogens konung trots ganska många närgångna möten.

Jag är fortfarande helt kär i min nya sadel...<3

.

Naddel

Kl. 10.30 kom Samantha ut (equiterapeut) och behandlade henne. Hon var inte bara spänd i ryggen (vet påpekade ju ryggömhet) utan i hela kroppen. Anledningen till det kunde hon inte peka på, inte heller hur länge hon hade haft det, men gissningsvis ett bra tag. Så hon fick behandling med nålar och biolight (denna underbara apparat).

Hon slappnade av till sist och njöt av behandlingen, gäspade och grejade...

Men som jag trodde passar inte sadeln överhuvudtaget. Inte ens med någon sorts padd under. Jag misstänkte ju det med skönt att få det bekräftat.

Nu ska hon endast motioneras genom lite promenader framöver. Nästa behandling blir den 17 Maj kl. 11.00.

Fram tills dess ska jag själv massera henne som jag gjort innan och strecha.

Men fick beröm för hennes torra fina ben...=)

.

Kram Sofia!

3 Maj

Hade planerat vila denna dagen, för jag trodde jag skulle jobba 11-21, men det blev bara lunchen jag behövde jobba.

Var dock så inställd på vila så det fick bli så ialla fall, tror inte lilla svarta klagade...=) Vi åkte bara upp på kvällen och fodrade + la på täcken då vädret inatt var lite blött.

.

4 Maj

.

Gick upp tidigt och morgonfodrade, eller ja, de fick ca 8.30, var lat idag också. Lucky fick äta lite inne, sen tog vi en tur förbi gamla torpet och ner till fälten vi galopperade på för ett par dagar sedan. Helt perfekt underlag att jobba på. Höll på ca 25 min i skritt och trav. Hon var pigg och det blev lite springigt i traven och lite för mycket tempo i galoppen, men i övrigt kändes hon himla fin. Nu behöver hon bara få tillbaka samma styrka i galoppen som hon hade innan höfterna började krångla. Men hon är på god väg...=)

.

Får se om det blir ridning imorgon, de har ju lovat regn hela dagen på i princip varenda vädersajt, men jag vet inte ja. Dom har ju haft fel förr.

.

Kram Sofia!

Lucky Star

Red en sväng i skogen på 50 min, trodde att jag skulle vara ute längre men

det gick fortare än jag trodde att komma runt skogsrundan jag valde.

Det blev mest skritt och klättrande men även lite trav och galopp på hemvägen.

Imorgon ska vi ner till ridhuset och träna lite, måste ju prova den nya

sadeln ordentligt.

Fick ju hem nya westernsadeln idag...=) Den var jätteskön, men fendrarna var

alldeles för korta för mej och jag orkade inte ändra dem innan jag red. Det är

ju inte som att länga vanliga läder. Men nu är dem längda en bra bit så nu

kommer det nog kännas bättre...=)

Får se om jag kan ta lite kort på Lucky med nya sadeln imorgon så ni får se

hur den ser ut.

Måste nog införskaffa en kortare gjort till henne också, fick spänna upp den

allra längst upp på bägge sidor så går hon ner minsta lilla i vikt så kommer

den inte gå att spänna tillräckligt. Men jag  hade ju det på känn redan innan

att den skulle bli för lång.

Provade den nya padden under sadeln idag, den ligger bra, helt

stilla. Sen att den är skitsnygg också gör ju inte saken sämre, med tanke på

vad jag gav är jag mer än nöjd...=)

Kram Sofia!

Red en sväng i skogen på 50 min, trodde att jag skulle vara ute längre men

det gick fortare än jag trodde att komma runt skogsrundan jag valde.

Det blev mest skritt och klättrande men även lite trav och galopp på hemvägen.

Imorgon ska vi ner till ridhuset och träna lite, måste ju prova den nya

sadeln ordentligt.

Fick ju hem nya westernsadeln idag...=) Den var jätteskön, men fendrarna var

alldeles för korta för mej och jag orkade inte ändra dem innan jag red. Det är

ju inte som att länga vanliga läder. Men nu är dem längda en bra bit så nu

kommer det nog kännas bättre...=)

Får se om jag kan ta lite kort på Lucky med nya sadeln imorgon så ni får se

hur den ser ut.

Måste nog införskaffa en kortare gjort till henne också, fick spänna upp den

allra längst upp på bägge sidor så går hon ner minsta lilla i vikt så kommer

den inte gå att spänna tillräckligt. Men jag  hade ju det på känn redan innan

att den skulle bli för lång.

Provade den nya padden under sadeln idag, den ligger bra, helt

stilla. Sen att den är skitsnygg också gör ju inte saken sämre, med tanke på

vad jag gav är jag mer än nöjd...=)

.

Kram Sofia!