SVENSKT NAMN: Benved

LATINSKT NAMN: Euonymus europaeus L.

.

GENERELL INFORMATION

Hela växten är giftig pga innehållet av steroida glykosider och alkaloider. Giftig även i torkat tillstånd. Benved är en lövfällande buske eller ibland ett litet träd. Benved blommar med grönsktiga blommor maj-juli och frukterna mognad under sensommaren. Det mest typiska för arten är frukterna, de är små röda köttiga kapslar som när de mognar spricker upp i fyra lober och blottar fröna som är omslutna av en lysande orande, köttig frömantel.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Starkt irriterande lokal verkan, kolik, diarré eller förstoppning, kramper, dödsfall.

SVENSKT NAMN: Besksöta

LATINSKT NAMN: Solanum dulcamara L.

.

GENERELL INFORMATION

Hela växten är giftig pga sitt innehåll av flera glykoalkaloider (solanin, solanidin

m fl). Giftig även i torkat och ensilerat tillstånd. Förgiftning är ovanligt men har förekommit hos nötkreatur och får. Omogna, gröna bär har högre innehåll av solaniner än mogna röda bär. Besksöta är ofta en slingrande, upprätt eller nedliggande halvbuske som kan bli nästan två meter hög och som luktar illa. Den blommar från juli till augusti, blommorna sitter i kvastliknande knippen och är stjärnformiga, mörkt violetta med ljus bas och gul ståndare. Bären är äggformade och gländande röda.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Diarré, upphetsning, ökad salivering, utvidgade pupiller, stapplighet, muskeldarrningar, fall, haemolys, snabb puls, hjärtstillestånd, andnöd, dödsfall.

SVENSKT NAMN: Bolmört

LATINSKT NAMN: Hyoscyamus niger

.

GENERELL INFORMATION

Kallas även giftbolma, vild palsternacka. Mycket starkt giftig, innehåller L-hyoscyamin, atropin, scopolamin (hyoscin) och andra alkaloider. Växten luktar illa och djur äter i normalfallet inte gärna av den. Giftig även i torkat tillstånd. Bolmört är en ett- eller tvåårig körtelhårig, illaluktande ört som kan bli nästan en meter hög. Den blommar från juni till september med stora smutsgula blommor som sitter i ensidiga knippen som först är ihoprullade.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

L-hyoscyamin verkar först stimulerande, sedan förlamande av centrala nervsystemet. Vid dödlig utgång sker detta i komatöst tillstånd med andningsdepression och cirkulationskollaps. Övriga symptom är ökad törst, torr munhåla, förstoppning, utvidgade pupiller, påverkad syn, förvirring, snabb och ljudlig puls, stapplighet, medvetslöshet och konvulsioner före dödsfall.

SVENSKT NAMN: Fläckig munkhätta

LATINSKT NAMN: Arum maculatum L.

.

GENERELL INFORMATION

Växtsaften är kraftigt irriterande både vid hudkontakt och konsumtion. Exakt giftverkan är ej känd men växten innehåller glykosider, alkaloider, saponiner och eteriska oljor samt kalciumoxalatkristaller. Ätes ogärna pga bitter smak, men förgiftningsfall på häst finns rapporterat. Svagt giftig efter torkning. Fläckig munkhätta är en flerårig ört med krypande, knöllik jordstam. Den blommar maj-juni, blommorna sitter på kolvens nedre del som är dold av hölterbladets ihoprullade nederdel. Frukterna är gulröda, saftiga bär samlade i ett ungefär fyra centimeter långt ax.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Ökad salivering, aptitlöshet, orolighet, diarré, svullen hals och nacke, starkt irriterade slemhinnor pga innehållet av kalciumoxalat-kristaller, okoordinerade rörelser följt av kollaps och dödsfall (inom 24 h). Aborter hos hästar och svin har också beskrivits efter konsumtion.
Direktkontakt kan ge inflammation i huden och svidande ögon.

SVENSKT NAMN: Hundtunga

LATINSKT NAMN: Cynoglossum officinale L.

.

GENERELL INFORMATION

Innehåller pyrrolizidina alkaloider, mängden är som störst före blomning. Alkaloiderna finns kvar efter torkning. Kumulativ verkan av alkaloiderna. Hundtuna är en mjukhårig, grågrön ört med brunröda blommor, det förekommer också sällsynt vita blommor. Den är tvåårig, vanligen omkring halvmeterhög och har en behaglig lukt. Hundtunga blommar från juli till augusti.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Framför allt leverskador. Andra symptom är avvikande beteende, avmagring, blindhet, huvudtryckningar, depression, gulsot, blod i urinen, anemi och fotosensitivitet (se Alsikeklöver), leversvikt, dödsfall. Behandling är vanligen utsiktslös.

SVENSKT NAMN: Jordreva

LATINSKT NAMN: Glechoma hederacea L.

.

GENERELL INFORMATION

Växten innehåller oljor och bittra substanser som ej är identifierade. Förgiftningsfall med dödlig utgång hos hästar har rapporterats i östra Europa. 32% inblandning i grönfoder ger förgiftningssymptom på häst. Torkning i minst 3 månader krävs för att minska giftverkan. Hästar bör ej utfodras med foder innehållande jordreva.

Jordreva är en krypande flerårig ört. Stjälkarna är nedliggande med uppstigasde blombärande grenar där blommorna sitter samlade i flikblommiga kransar i bladvecken. Jordreva blommar från april till juni med vanligen blåaktiga el lilaaktiga blommor.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Snabb svag puls, andningssvårigheter, hosta, näsflöde, förhöjd kroppstemperatur, svindel, anorexi. Obduktion av förgiftade djur har påvisat förstorad mjälte, hjärtmuskeldegeneration, utspänd blindtarm och gastroenterit.

SVENSKT NAMN: Klätt

LATINSKT NAMN: Agrostemma githago L.

.

GENERELL INFORMATION

Kallas också åkerklätt, kornnejlika. Innehåller glykosider med saponina egenskaper. Kan ffa förekomma som kontamination i korn. Klättförgiftning hos häst har rapporterats i Storbritannien. Klätt är en stuvhårig, ettårig ört som kan bli upp till åtta decimeter hög. Klätt blommar juni-juli, blommorna är ungefär tre centimeter breda och har ett sambladigt grovnervigt foder med fem långa, stjärnlikt utbredda foderflikar. Kronbladen är rödvioletta med mörkare strimmor och vitaktig bas.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Lokalt retande, dålig aptit, svag törst, ökad salivering, kolik, diarré, förhöjd kroppstemperatur, inkoordination, förlamning, hjärtpåverkan, påverkan på centrala nervsystemet, dödsfall.

SVENSKT NAMN: Kärrfräken

LATINSKT NAMN: Equisetum palustre L.

.

GENERELL INFORMATION

Fräken- och bräkenväxter är generellt sett giftiga på grund av sitt innehåll av thiaminas, vilket är ett enzym som bryter ned B-vitaminet thiamin i kroppen (orsakar ansamling av pyruvat i blodet vilket hämmar omvandling till acetylCoA). Fräkenväxterna innehåller också bl a alkaloider och saponiner. Kärrfräken anses vara den giftigaste av fräkenarterna. Vissa uppgifter antyder att unga plantor är giftigare än äldre plantor. Växten undviks i allmänhet på bete, men är giftig även torkad. 20 % inblandning i hö är dödlig dos för häst. Se även åkerfräken och örnbräken. Kärrfräken är en medelstor, ganska rikt grenig fräkenväxt med svartglänsande jordstam. Stjälken kan bli upp till sex decimeter hög och är grön med en ganska liten central ihålighet.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Urinträngning, grumlig blick, bindhinnekatarr, dålig aptit (begär efter fräken kan dock förekomma), benägenhet för upprördhet och rädsla (överdrivna reaktioner), ostadiga ben, svag bakdel, kollaps, förlamning av centrala och motoriska nervsystemet, blod i urinen, diarré, störningar i sexualfunktioner, död via andningsförlamning efter 2-14 dagar.

Vitamin B1 (foderjäst) kan verka som ”motgift” tillsammans med övrig veterinär behandling.

SVENSKT NAMN: Nattskatta

LATINSKT NAMN: Solanum nigrum L.

.

GENERELL INFORMATION

Hela växten är giftig pga sitt innehåll av glykoalkaloider (solaniner), nitrat och nitrit. Omogna gröna bär innehåller högst halt av solaniner, medan lägst halt återfinns i roten. Giftigheten kan avta med ensilering, men fortfarande vara tillräcklig för att orsaka förgiftningssymptom. Nattskatta är en ettårig, vanligen lågväxt, mörkgrön ört som kan bli upp till en halv meter hög men som oftast är lägre. Nattskatta blommar från juli-oktober med vita blommor med gul ståndare som sitter många tillsammans i glesa samlingar. Frukten är ett klotrunt, grönt eller blanksvart bär.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Initialt kan förgiftade hästar vara upphetsade, följt av depression med sänkt hjärtrytm och andningssvårigheter, muskelsvaghet och stapplighet, koordinationsproblem, utvidgade pupiller, kolik, vattnig och ibland blodig diarré. Vid förtäring av större mängder uppges hästar dö av hjärtstillestånd.

SVENSKT NAMN: Röd hundrova

LATINSKT NAMN: Bryonia diocia Jacq.

.

GENERELL INFORMATION

Växten innehåller flera glykosida och alkaloida substanser, samt saponiner. Förgiftningsfall hos hästar har rapporterats. Bryonia alba (hundrova) är också giftig. Röd hundrova är en föerårig ört med strävhåriga skott som klättrar i omgivande vegetation med hjälp av talrika klängen. Den blommar juli-juli, blommorna är grönvita och brygt en centimeter breda. Frukten är ett rött bär. Hudrovan har svarta bär.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Akut (blodig) diarré, riklig urinering, riklig svettning, andningssvårigheter, okoordinerade rörelser, konvulsioner, ovillighet att röra sig och ibland upphörande av träckavgivning. Häftig kolik med buksmärtor. Växten är starkt retande och har cytotoxisk verkan. Hudkontakt med växt- eller bärsaft kan orsaka rodnad och blistring. Allergisk reaktion kan också förekomma.

SVENSKT NAMN: Skelört

LATINSKT NAMN: Chelidonium majus

.

GENERELL INFORMATION

Kallades förr också svalört (idag används namnet svalört på en annan växt, Ranunculus ficaria). Skelörtens växtsaft är orangegul, etsande, starkt giftig och innehåller ett flertal alkaloider, t ex chelidonin. Hela växten är giftig, men särskilt roten kan orsaka förgiftning. Hästar, kor, får, getter och svin blir sjuka vid konsumtion av ca 500 g färsk skelört. I torkat tillstånd är växten ofarlig. Skelört är en medelstor, hårig ört som kan bli upp till åtta decimeter hög och har gulröd mjölksaft. Skelörten blommar maj-augusti med gula blommor, som sitter i ganska fåblommiga flockliknande ställningar.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Verkan är skarpt narkotisk, irrriterande och avförande. Överdriven salivering och urinering förekommer också. Dödlig utgång är sällsynt men kan inträffa under cirkulationskollaps och medvetslöshet. Cytotoxisk verkan.

SVENSKT NAMN: Spikklubba

LATINSKT NAMN: Datura stramonium L.

.

GENERELL INFORMATION

Hela växten är mycket giftig pga sitt innehåll av alkaloider som hyoscyamin, atropin, scopolamin (hyoscin). Även nitrater kan förekomma. Giftigheten avtar ej vid torkning. Växten luktar illa, men blommorna (som bara är utslagna på natten) doftar gott. Förgiftningsfall hos häst har rapporterats i USA men är mycket ovanliga, främst beroende på växtens oaptitlighet och begränsade utbredning. Förekomst av 75 mg spikklubba per kg foder leder till förgiftning av häst. Spikklubba är en ettårig, högväxt ört med grov stjälk som kan bli upp till en meter. Spikklubba blommar juli-september med vanligen vita blommor, men det förekommer också en varitet med violetta blommor.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Kramper, oro och rastlöshet, okoordinerade rörelser, ökad andningsfrekvens, ökad kroppstemperatur, ökad puls, diarré, depression, utvidgade pupiller, anorexi, förlamning, dödsfall.

SVENSKT NAMN: Sprängört

LATINSKT NAMN: Cicuta virosa

.

GENERELL INFORMATION

Sprängört är en av våra allra giftigaste växter, på grund av sitt innehåll av cicutoxin och cicutol som har starkt narkotisk effekt. Hela plantan är giftig, men i synnerhet roten, nedre delen av stammen och unga skott är särskilt giftiga. Giftverkan minskar ej vid torkning. Hästar dör av ca 500 g torra växtdelar, kor av 200 g färska växtdelar och ännu mindre mängd orsakar dödsfall hos får. Nötkreatur förgiftas inte sällan av sprängört då de kan ha viss förkärlek för växten, särskilt tidigt på våren. Förgiftning inträffar ej sällan i samband med dikning eller annan markberedning, då roten grävs upp och exponeras för djuren. Sprängört är en flerårig växt som kan bli över en meter hög. Stjälken är ihålig och jordstammen uppsvälld och bildar en avlång knöl. Jordstammen är inuti uppdelad i flera luftfyllda kamrar och är typisk för arten. Sprängört blommar juli-augusti med små vita blommor som sitter tätt i flockar. I Sverige har vi två olika variteter av sprängört, vanlig sprängört och smal sprängört.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Cicutoxin framkallar häftiga epilepsiliknande kramper, konvulsioner, inkoordination, ökad salivering, uppsvälld buk, vindögdhet, andningssvårigheter, ev. tandgnissling, ibland förstoppning. Plötslig död inom 15 min efter konsumtion.

SVENSKT NAMN: Stormhatt

LATINSKT NAMN: Aconitum septentrionale

.

GENERELL INFORMATION

Hela växten är mycket giftig på grund av innehållet av aconitin. 10-12 mg aconitin är dödlig dos för häst (ungefär 200-400 g färska växtdelar). Giftig även efter torkning. Betesdjur ratar i allmänhet växten, men den kan utgöra problem i betesmarker då ett bestånd snabbt blir tätt och upp till två meter högt, och kan konkurrera ut de önskade betesväxterna. Nordisk stormhatt blommar juli-augusti med vanligen smutsigt violetta, sällan vita eller gultvita blommor som sitter samlade i toppställda klasar.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Först stimulans och sedan depression av andning och cirkulation. Ökad salivering, lokalt irriterande på huden. Vid konsumtion av större mängder förekommer plötsliga, snabba dödsfall pga av kvävning och cirkulationskollaps. Gifterna kan även absorberas via huden, varför stormhatt skall hanteras med stor försiktighet.

SVENSKT NAMN: Tibast

LATINSKT NAMN: Daphne mezereum

.

GENERELL INFORMATION

Kallas även pepparbuske, sidenbast. Hela växten, men särskilt bark och frö, är giftiga troligtvis pga innehållet av mezerin som är mycket giftigt. 30 g bark eller blad är dödlig dos för häst. Giftig även i torkat tillstånd.

Tibast är oftast en liten, knapt meterhög, lövfällande buske. Den är lätt att känna igen på sina smala blad som sitter samlade i grenspetsarna, sina rosenröda blommor och klarröda frukter. Tibast blommar på bar gren, ibland redan i mars när snön ligger kvar. En varietet av tibast har vita blommor och gula frukter.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Hosta, svettning, kolik med svåra buksmärtor, häftig och ofta blodig diarré efter förstoppning, njurinflammation, blod i urinen, matthet, anorexi, inkoordination, stapplighet, konvulsioner, förhöjd kroppstemperatur, våldsam puls, feber, andnöd, cirkulationskollaps och död.

Starkt retande och blistrande lokal verkan vid hudkontakt, karcinogent.

.

VAR FINNS VÄXTEN?

Tibast finns i hela landet men är inte speciellt vanlig. Den växer oftast i mullrika skogar och lundar.

.

Foton

https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=tibast&tbm=isch

SVENSKT NAMN: Revormstörel

LATINSKT NAMN: Euphorbia helioscopia L.

SVENSKT NAMN: Rävtörel

LATINSKT NAMN: Euphorbia peplus L.

.

GENERELL INFORMATION

Alla törelarter innehåller mycket giftig mjölksaft, som kan vara dödlig. Giftigheten avtar vid torkning av växten, men förgiftning kan ske även från hö. Förgiftning är relativt ovanligt då betesdjur i allmänhet ratar växten, men vid betessläpp på våren kan djur som är ”som galna efter grönt” konsumera den. Törelförgiftning har konstaterats hos hästar (ffa Australien och Nya Zeeland) och kor. Det finns fler giftiga törelarter (Euphorbia spp.) än de här beskrivna.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Kolik, mag- och tarminflammation, kraftig svullnad och inflammation i munhålan, ökad salivering, blodig diarré, blod i urinen (särskilt hos unga djur), kolik, kramper, leverskador, cirkulationsrubbningar och död.

Mjölksaften kan framkalla inflammation och blindhet vid kontakt med hud respektive ögon.

.

VAR FINNS VÄXTEN?

Revormstörel är vanlig på näringsri kulturmark, som åkrar, trädgårdsland och rudermar. Den förekommer huvudsakligen i Syd- och Mellansverige.

Rävtörel är vanlig från Skåne till Uppland, mer sällsynt längre norut. Den växer oftast som ogräs på näringsrika ställen, i trädgårdsland, rabatter och på rudermark.

.

REVORMSTÖREL:

Foton

https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=revormst%C3%B6rel&tbm=isch

.

RÄVTÖREL

Foton

https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=r%C3%A4vt%C3%B6rel&tbm=isch

SVENSKT NAMN: Vattenstäkra

LATINSKT NAMN: Oenanthe aquatica, även Oenanthe crocata

GENERELL INFORMATION

Innehåller oenanthotoxin som liknar cicutoxin (se sprängört). 250 g färska växtdelar är dödlig dos för häst. Växten är dock giftig även efter torkning.
Rapporter om förgiftning med Oenanthe-arter finns på flera djurslag inklusive häst, nöt, får och svin. I övrigt se sprängört. Vattensäkra blommar maj-augusti med små vita blommor som sitter i omkring fem centimeter breda, välvda flockar. Vattensäkra är lätt att känna igen på sin greniga, nedtill uppblåsta stjälk, samt sina sirliga småflikiga blad.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Ger liknande symptom som sprängört, men djur kan också dö plötsligt utan föregående symptom.

.

VAR FINNS VÄXTEN?

Vattensäkra är mindre allmän och förekommer från Skåne till Medelpad. Den växer på blöt jord eller i grunt vatten vid näringsrika sjöar, dammar och åar.

.

Foton

https://www.google.se/search?q=getruta&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=SVSgUrTdHuj-ygPwloBY&ved=0CAcQ_AUoAQ&biw=656&bih=594#q=oenanthe+aquatica&spell=1&tbm=isch

SVENSKT NAMN: Vildpersilja

LATINSKT NAMN: Aethusa cynapium L.

.

GENERELL INFORMATION

Vildpersilja innehåller bl a coniin (se Odört) samt den narkotiskt verkande alkaloiden cynapin. Hela plantan är giftig. Hästar har förgiftats efter konsumtion av mer än 500 g färsk vildpersilja. I torkat tillstånd är vildpersilja troligen ej giftig. I normalfallet ratas vildpersilja av betesgående djur. Vildpersilja är en vanligen ettårig ört som kan bli mer ön en meter höga. De är snarlika och kan förväxlas hundkäx, vildpersiljan är dock mörkgröna och mer glänsande. Vildpersilja blommar från juli till september med små vita blommor som sitter i flockar.

.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

På ön Guernsey har hästar med vit mule och vita partier på benen drabbats av svår hudinflammation på de vita partierna (se alsikeklöver och fotosensitivisering) samt diarré efter konsumtion av vildpersilja, medan hästar utan vita hudpartier ej drabbats. De drabbade hästarna förblev känsliga en längre tid efter förgiftningen. Andra symptom kan inbegripa ökad salivering, diarré, kolik, kramper, progressiv paralys.

SVENSKT NAMN: Örnbräken

LATINSKT NAMN: Pteridium aquilinum (L.) Kuhn

GENERELL INFORMATION

Örnbräken är en av våra största ormbunkar. Växten innehåller glykosider, saponiner och thiaminas, det sistnämnda orsakar B-vitamin brist (se kärrfräken och åkerfräken). Giftverkan är kumulativ och leder till döden om hästar äter växten regelbundet, om än i små dagliga doser. Dödsfall kan inträffa efter förtäring av 2-3 kg per dag under 3-4 veckor, eller redan efter 1-2 dagar. I Storbritannien anses örnbräken vara en vanlig orsak till förgiftning hos hästar. Växten är giftig även efter torkning.

FÖRGIFTNINGSSYMPTOM

Hästar som konsumerar örnbräken får ”koller”, dvs nervösa tillstånd ibland med dödlig utgång. Utvidgade pupiller, röda ögonvitor, slutna ögonlock, hudutslag med punktvisa blödningar, blödningar ur ögon, näsa, njurar och slida, blodig diarré, blod i urinen, kolik, nervositet, förhöjd kroppstemperatur, långsam puls, benmärgsskador, bristande koagulering av blod, sänkt antal vita blodkroppar, kramper med påföljande förlamning, medvetandestörning, död genom magblödning och blodstockning i hjärnan. Drabbade hästar kan tillfriskna inom 2-3 dagar om de ges en bräken- och fräkenfri foderstat, samt stora doser av thiamin under 5-7 dagar. 
Hudproblem med blåsor kan uppstå vid direktkontakt med både färsk och torkad örnbräken.

.

VAR FINNS VÄXTEN?

Örnbräken är mycket vanlig och förekommer i nästan hela landet, utom allra längst i norr. De växer i torra eller friska, magra och näringsrika skogar, både i lövskog och barrskog.De förekommer också på byggen, i vägkanter, banvallar, igenväxande hagar och på annan kulturpåverkad mark.