Eftersom Lucky varit dålig natten mellan söndag och måndag hamnade jag i stallet redan strax efter klockan fem på morgonen och åkte inte därfrån förrens efter sex, över tolv timmar senare. Behöverj ag säga att jag var lite trött och stel? Men älsklingsponnyn mådde mycket bättre och trots att hon var lite trött så såg hon glad och nöjd ut när jag lämnade henne. Hon hade ju bästa kompisen Zorania som såg efter henne.

 

Träffade en väldigt intressant person som kom ut och behandlade både två av Emelies hästar och henne själv. Alltid lika roligt att få träffa likasinnade och få höra att sånt man tänkt på kanske inte är så himla fel ialla fall. Man ska alltid gå på sin känsla och inte blint lita på vad andra säger (trots deras utbildning).

Denna person kommer förmodligen på kika på mina töser i höst om han har tid och möjlighet vill säga!

 

Milla fick ett longeringpass på ridbanan. Kommandona sitter perfekt nu (det är enbart bromsen vi behöver träna lite mer på). Hon blev lite trött på mej efter högergaloppen som säkert tog på krafterna och tyckte att det räckte. Hon ville inte ut runt mej igen och bara vände runt. Så jag fick ta ett djupt andetag, lugna ner min energi och göra om. Och efter bara en kort stund var jag och fröken överens igen och hon gick snällt i vänster varv också. Efter nåt varv trav igen nöjde jag mej och tog in. Tyckte nog att Milla såg väldigt nöjd ut trots att hon fick ge sej och samarbeta. Känner att jag har fått en riktigt härlig arbetskamrat och vän..<3

 

Kram Sofia