Igår blev det så mycket i det här lilla huvudet att jag totalt glömde bort att skriv ett endaste litet blogginlägg på hela dagen, men det blir liksom så ibland. Frivilligt eller ej!

 

Jag åkte ialla fall ut till stallet på förmiddan efter en lugn hemma morgon. T började tidigt så jag, hundarna och katten hade huset för oss själva. Frukost kändes som överkurs så jag fixade kyckling och tzatziki innan jag åkte, varför inte liksom?

 

Mockade och fixade i stallet innan det var dags att ta tag i det här med ridning. Tog in en Lucky som såfort hon blev ställd i stallgången började dansa någon sorts egenkomponerad version av svansjön, jag var inte imponerad. Först letade jag efter älgflugor i hela henne svans och sen på hela bakdelen = inga älgflugor hittades. Sen försökte jag bli arg = inget resultat där heller, mer än att hon stod still så länge att jag fick på benskydd och boots. Konstaterade då helt enkelt att hon inte ville stå med baken åt det hållet då det lät utanför, hon är ju lite rädd om sin rumpa och kan få sina ryck. Men eftersom jag bara hade sadel och träns kvar så fick hon helt enkelt stå ut en stund till.

När vi var färdigutrustade gick vi ut och då var det precis som om någon hade tryckt på en knapp, Lucky var precis lika lugn som vanligt. Denna dag blev det 30 min skrittarbete i padocken, Lucky var överambitiös och när vi kom till långsidan för tredje gången så sa hon "jag vet att vi gjorde sluta innan så då gör jag väl det igen så behöver du inte tjata" Så där satt jag, med en häst som gick i sluta, utan att jag rörde henne, bara genom att jag satt kvar i rätt position med kroppen. Och så undrar folk varför jag älskar den lilla hästen..<3 Lucky grymtade och tyckte livet var allmänt skitkul! Men lite frustrerad är hon över att hon inte känner sej så stark i kroppen som hon skulle vilja, men det kommer. Inne i stallgången igen började hon steppa runt direkt, jag valde då att ställa henne på andra hållet så rumpan kom ut mot dörrn på framsidan istället. då stod hon som ett ljus och problemet var bekräftat och löst.

 

När hästarna fått lunch var det dags att åka hem, med Rallyråttan fastspänd i sin korg körde vi sakta hemåt. Vi åkte över Kyrkekvarn eftersom bensinmätaren visade på ilsket rött. Men nu vet jag ju att sålänge lampan inte lyser kommer jag hem utan problem.

 

Hemma bytte jag om och sen var det dags att åka vidare ut till Vistorp, hälsa på hos Pandas uppfödare. Panda var överlycklig över att få träffa sin mamma Isa, Isa var inte riktigt lika imponerad. Isa ska snart ha bebisar igen, en kull helsyskon till Panda och Hugo.

 

När vi kom hem så hann vi andas i 5 minuter, sen tog jag och T en tur in till Mullsjö för lite proviantering på Ica och inköp av kvällens mat på Amigo. Sen dog vi i soffan, jag somnade alldeles för tidigt och var därför helt klarvaken och alldeles för pigg när Panda väckte strax efter klockan sex imorse.

 

Kram Sofia