Ibland känns det ganska hopplöst..
Huvudvärken vill inte ge med sej, biter sej fast som en igel.. Men ska försöka gå ut och få lite frisk luft trots att jag känner mej allt annat än sugen på det. Men hästarna måste tas om hand hur sjuk man än är.
Tack och lov för min älskade pojkvän som ställer upp och hjälper mej när jag behöver det, nu när jag ska vila foten (hälsenan) får han hjälpa mej lite extra när det är dags för fodring och vattenkörning, det är ju en liten bit att gå ner till hagen.
.
Ska ta upp Lucky till huset och pyssla en stund med henne, hästar är som medicin för själen och det kan jag behöva lite just nu. Hade ju tänkt rida, men förstår att det inte går. Kan ju självklart pressa mej igenom att det gör ont, det är inga problem. Men när man vet vad som står på spel tänker man efter en gång extra, dumt att göra skadan värre nu i detta skedet, bättre att vänta med ansträngning tills inflammationen lagt sig och man ser hur det ser ut efter det. Men det känns piss om jag ska vara ärlig!
.
Mitt finaste hjärta..<3
.
Kram Sofia!
Kommentarer
Trackback
