Jag trodde att Rallyråttan skulle sova till åtminstone halv nio eftersom jag var ute med henne mitt i natten. Men icke, hon ansåg att senare än halv åtta var inte tänkbart, inte ens lönt att diskutera med henne.. Men jag gjorde vad varje morgontrött människa hade gjort, jag petade på T och frågade lite snällt om han kunde gå ut med henne.. Jag la huvudet på kudden igen och slöt ögonen och såg fram emot en timmas extra sömn. Tror ni att jag kunde sova? Nee! 

 

Så upp med datorn och här sitter jag och funderar på om jag ska gå och hämta lite frukost eller om jag ska vänta tills jag har varit nere hos hästarna vid nio. Panda har sedan länge krupit ner jämte och sover som en liten gris. Skönt att någon kan sova (mutter, mummel)..

 

Kram Sofia