Allvarligt, nu har jag gjort allt rätt. Försökt äta lite, vilat och tagit en kort sväng och lunchat hästarna + mockade för att få lite frisk luft. Och nu mår jag ännu sämre än innan, kroppen känns helt orkeslös, halsen river, näsan känns som en melon och i huvudet härjar värken från helvetet... Det enda jag kan komma på är att jag har druckit lite för dåligt (vilket jag gärna gör), så nu trycker jag i mej vätska, så mycket det går utan att de vänder och kommer upp igen.

.

Får fortsätta vila resten av dagen och se hur jag mår senare i e.m/kväll, se om jag orkar motionera min finaste svarta flikka då...<3 Jag vill ju inte att hon ska stå för mycket, nu stod hon igår så helst ska hon ju göra något idag.

Det är ju gott väder så en skrittur i naturen på en timma hade ju passat mitt tempo lagom idag. Men eftersom jag känner mej lite snurrig i skallen för tillfället (vätskebrist?) så känns det lite vågat att ge sej ut i skogen ensam (när jag red med brutet ben hade jag ju ialla fall sällskap...=P).

.

Men det var väl min tur att bli sjuk nu, har hållt mej frisk länge, brukar ju bli så att när jag väl blir sjuk blir jag väldigt sjuk eller så är jag bara lite hängig ett par dagar och sen är det bra med det. Tur att jag har världens bästa medicin gåendes nere i hagen ialla fall, mina fina tjejer... Man kan inte låta bli att må lite bättre när man kan sätta sej på en sten precis jämte dem när de står lugnt och äter ur samma hög och bägge två vänder sej om och puttar på mej med mulen som för att säga "vi tycker om dej även om du är sjuk"...<3

.

.

Kram Sofia!