Igår och idag... Vad händer i midsommar?

Äntligen en dag som jag inte har något speciellt att göra på... Men typiskt att man ska vakna tidigt den enda dag jag faktiskt får sova lite längre... Och vakna med en vansinnig huvudvärk också...
.
Snart är det midsommar, det blir en sväng ner till släkten i Borås på fredag förmiddag/middag... hem på e.m. och grilla lite hemma hade vi väl tänkt, Tobbe är ju ledig 2 hela dagar i sträck så jag har lovat honom en hästfri fredag, ska bara kolla till dem och ge dem lite midsommargott, de måste ju få fira också!
.
Ska låna hem en sadel av min ET på fredag, hon skulle bara kolla med sin sambo som var ägarent till sadeln. Den är av samma märke men annan modell som den jag nu har. En vidare, tycker min redan börjar bli smal. Ska bli väldigt spännande att testa den...=)
.
Igår mötte jag upp Sara strax efter Ormestorp, vedbacken, bron, cykeln med blommor i korgen och kossorna gick utan problem, helt avslappnad... Blev lite spänd när vi kom till Ormestorp men inte farligt, men naturligtvis kom det en minivan med en minigrävare på släp i 110km/h farande emot oss innefrån Ormestorp och då kände jag hur min lilla häst övervägde att antingen springa hem eller lägga sej ner och spela död på vägen. Den vägen är ju ganska hålig och det lät väl i princip som att minigrävaren hoppade på flaket...=/
Så jag hoppade av och gick igenom resten av Ormestorp, hoppade sedan upp på andra sidan.
Vi red up genom skogen till Björstorp och sen bort till tornet och vände, skrittade nästan hela tiden, men det kändes lite gott det pga mitt ben och att Lucky stått ett tag nu också. Men 1 h och 25 min var vi borta.
Vi delade på oss strax innan gula huset, Lucky snäll som hon är fortsatte utan Mars men stannade efter en stund och tittade bortåt vägen och gnäggade... sen kom hon nog på att Ludde väntade hemma och satte fart...=)
Hela vägen genom Ormestorp utan problem, förbi kossorna, förbi den självgående gräsklipparen, förbi cykeln med blommorna och över bron och genom vedbacken... Rörde knappt på öronen... duktiga flickan...<3
.
På e.m. var det dags för läkaren igen. Gjorde en utvärdering av behandlingen och kom fram till att den inte hade hjälpt så mycket som de hoppats, läkarens kommentar "Ja, men nu har vi ju provat ialla fall".. Trodde jag skulle strypa honom. Men, men... mer vila och sjukgymnastik är de enda nu. Ska simma och jag får rida (till smärtgränsen)...
Promenader ska ske med kryckor och inga längre bitar nu till en början...
Har sjukgymnast igen måndag den 27 då får vi se hur det har utvecklats.
.
Idag blir det stallet lite senare i e.m, känner att jag vill vara hemma och vila ordentligt.. sen blir det en liten skrittur i skogen hade jag tänkt, ska testa en ny väg se om den är nåt att ha.
.
Kram Sofia!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0