Solen skiner, -6 grader på termometern. 5 cm snö. Underbar vinterdag.  =)
.
Kom hem från stallet för en liten stund sedan, har varit och släppt ut och sedan kollade Tobbe och jag staketet, såg igår att det såg inte riktigt bra ut i nedre kanten mot dammen. Man vill ju inte gärna att dom ska gå ner sej där.
Och mycket riktigt, nu i dagsljus halvt om halvt låg staketet ner, men eftersom marken är frusen var det vara att försöka spänna tråden så gott det gick så att det höll sej uppe. Får man gå och banka ner stolparna när tjälen släpper.
.
Anledningen till denna staketkoll igårkväll undrar ni!?, jo, när vi skulle ta in kom in nya pållen till grinden utan vi fick efter en lång stund gå och leta efter henne. Letade och letade, sen kom jag på att kolla nere vid staketkanten mot dammen, eftersom staketet nästan låg ner så gick jag ända fram och kollade...Men inget hål i isen som tur va!
Sen hörde Tobbe henne inne i skogen, hon kom sakta gående. Jag pustade ut och gick och mötte henne.
.
Imorse när dom skulle ut så släppte jag som vanligt Lucky först....(har gett upp på att släppa Luddis först, han e så seeeg). Men hon tvärvände precis utanför dörren, backade in i stallet igen, vände och gick in i sin box. Först fattade jag ingenting....Men sen förstod jag ju att det var balen med den stora blåa presseningen som hade skrämt henne...=P
Så jag tog ett grimskaft och hämtade henne från boxen, tog ut henne (hon följer villigt med när matte möter faran först). Sen var det Caprise tur, även hon en liten skyggning, men inget allvarligt. Ludde han la benen på ryggen...eller ja, under sej kan man väl säga, såg mer ut som en saddelbreed när han forserade förbi balen.
.
Sanny, brydde sej inte alls. "Vadå bal!?" såg det ut som hon tänkte....
.
Maxen och Billy var som vanligt trygga!
.
Sen fick jag morra lite på Calle vid grinden, han hade fått för sej att det var stora ponny jagar dagen och motade först Billy och sedan lille Maxen i grinden så han hamnde emellan Calle och Caprise.
.
Jisses vad solen värmer i nacken och på ryggen, så underbart gott. Är nästan så man får för sej att ta med en solstol, lite dricka, några kakor och nåt att läsa och gå ut och lägga sej i gräset för en stund. Men verkligheten drabbar en hårt så fort man öppnar ytterdörrn och upptäcker all snö och drivis....=P Men dömma går ju alltid!
.
Kram Sofia