Härifrån kan det bara bli bättre..

Klockan slår strax över tolv och det blir fredag.. Dagen började ganska skakigt, kände mej inte i balans, tankarna gick på högvarv och jag fick ingenting att fungera.. Började med att jag försov mej, vaknade av klockan som jag skulle, men somnade om lika fort igen och vaknade inte förens den ringde andra gången strax innan åtta.. La ner det där med ridning direkt och tog en promenad med Lucky istället.. Panda skuttade glatt med hela vägen, Pimmen som hellre skulle emigrera till varmare klimat den här årstiden stannade i stallet och kurade tillsammans med mamma och Anna.
 
Blev lika stressigt när jag skulle iväg till jobbet, jag yrade runt och hittade ingenting, kunde inte samla tankarna för att tänka rationellt och få ordning på saker. Mor min märkte ju detta och då blir det som vanligt spänt mellan oss vilket gör att saker går ännu saktare.. Missade tåget från Nässjö, slutade med att mamma fick skjutsa mej ända i till Ekhagen, buss nr 2 därifrån ner till Juneporten.. Därifrån tog jag vanliga tåget till Mullsjö och med musik i öronen (någon som jag finner väldigt avslappnande) traskade jag upp till jobbet. Ju närmare VIP jag kom desto bättre mådde jag. Hade hunnit byta om och skriva in mej när Lotta ropade in mej på sitt kontor.. Där släppte allt, all ovisshet inför den kommande tiden bara rann av mej.. Blev förmodligen femtio kilo lättare på sekunden. Så nu ska bara allting annat lösa sej och det tar jag tar i imorgon såfort jag kommer från stallet.. Det här är verkligen början på mitt nya liv. Första steget tog jag när jag valde att lämna Sandhem och mitt gamla liv.. Det här är fortsättningen!
Och härifrån.. kan allt bara bli bättre.. och bättre!
 
Kram Sofia
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0