Igår hände något som man som hundägare aldrig borde få uppleva.. Min älskade lilla hund blev illa skadad då hon blev sparkad av en häst i stallet. Det var varken hästens eller hundens/hundarnas fel. Felet är helt och håller mitt som inte hade ögonen på dem till 100% och hann skrika till och stoppa dem från att springa efter hästen.

 

Vi åkte direkt in till Smådjurskliniken och fick direkt komma in i ett rum, tre stycken kom direkt och hjälpte till med Pim. Hon fick dropp och las på en mjuk fäll och fick en varm filt om sej. De kände och klämde och undersökte. Sen gick de iväg till röntgen med henne och röntgade själva kroppen. Röntgen såg fin ut, men de såg ingen urisblåsa. Antingen var den redan tom eller i värsta fall sprucken. Hon var apatisk och slapp i hela kroppen. Kräktes och eftersom hon hade krampat så våldsamt precis efter sparken så var misstanke om skallskada extremt stor.

 

Vi blev kvar under dagen för observation, jag fick frågan om jag ville lämna henne och komma tillbaka. Aldrig att jag lämnar min älskling. Så jag och Panda vakade över henne hela dagen. Under tiden ringde veterinären till Blå Stjärnan i Göteborg för att rådfråga specialisterna där. De har CT röntgen vilket behövs för att kunna se ev. skador på hjärnan. I Jönköping finns bara vanlig slätröntgen.

 

Efter ett par timmar var det dags för nästa röntgen. De ville se om urinblåsan fyllt i efter allt dropp, det hade den tack och lov.

 

Framåt sena eftermiddagen började vi se en liten förbättring och det blev bestämt att vi skulle få ta med oss Pim hem ialla fall. Om hon blev sämre är det bättre för oss att direkt hemifrån åka till Göteborg än att först åka till Jönköping, hämta henne och sen åka dit. Men veterinärerna på båda klinikerna gjorde bedömningen att sålänge hon gjorde framsteg hade hon det bättre hemma i en lugn miljö som hon känner sej hemma och trygg i.

 

Hon fick med sej en hel påse med sprutor med medicin hem som skulle hjälpa henne. Och sen körde vi sakta hemåt, jag hade henne i knät hela tiden och hon somnade gott där.

 

Väl hemma bäddade jag ner henne i ett stort täcke i mitt knä och där somnade hon och sov som en stock flera timmar. Bar ut henne och hon sjönk ner med rumpan och kissade direkt på kvällen.

 

Natten har varit otroligt lugn, Pim har sovit hela tiden. Panda som i normala fall inte brukar vilja ha henne så nära på natten har lega så nära hon kan med nosen i hennes päls och vaktat. Själv har jag vaknat en gång i timman och kikat till henne. Så jag är riktigt trött och ser nog rätt sliten ut idag.

 

Hon har inte velat äta något ännu, men hon har druckit vatten.. vilket är det viktigaste! I övrigt sover hon nästan hela tiden. 

 

Tobbe tog ledigt idag för att vara hemma hos henne när jag åker till jobbet. Hon får inte lämnas ensam för en sekund nu i början. Mitt älskade lilla hjärta <3 Det känns hemskt att se henne bara ligga och se ledsen och trött ut, hon som vanligtvis är så full av liv. <3