Uppdatering från invaliden...
Har inte blivit så mycket uppdateringar här nu det sista, det kan iofs bero på att jag inte har haft så mycket att skriva nu när jag är lite halvt invalid...
.
Men jag kan ju komma med lite uppdateringar ialla fall... Naddel ska till Mantorp för en ryggutredning på onsdag den 1 Juni så då får ni alla hålla tummarna för henne! Annars har vi hittat ett underbart hem till henne, de vill bara veta att allt är som det ska först och iom att hon betett sej märkligt det sista vill vi kolla upp henne ordentligt. Efter Mantorp ska hon hem till mamma och antingen stanna tills hon blir bra (om de hittar problemet) eller bara mellanlanda innan de nya kommer och hämtar henne.
.
Lucky går i hagen och äter och blir boll, njae.. det är inte så farligt faktiskt, hon är fin fortfarande trots bristen på motion. Har dock lyckats klänga mej upp både igår och idag, det gör ju självklart ont, men själen mår så mycket bättre av det... Sen är hon ju världens snällaste också...<3
.
Ludde är fortsatt nöjd och glad tillsammans med sina bebisar och kompisen Mars. Eftersom hans hovar nu blivit så starka har jag fått lov att börja promenera honom lite, men det blir ju inte alls nu när jag hoppar på kryckor. Han verkar dock väldigt nöjd med att endast gå i hagen iofs...=)
.
På tisdag ska jag in till ortopeden igen och gå igenom senaste magnetkamera bilderna som jag var och tog i lördags. Får vi se om det blir gips eller både operation och gips eller hur det blir... Jag hoppas på inget av det... Så håll en tumme för mej på tisdag kl. 15.20...
.
Måste skicka en stor kram och ett tack till min kompis Sara också, utan henne hade mitt hästägande inte varit så lätt nu när jag är invalid... Men jag räknar med att få ge igen om det händer henne något...;)
Min sambo ska inte glömmas heller, tog in både den lilla svarta och tavelsudden/cirkusponnyn (kärt barn har många namn, Naddel förstås...=P) och matade dem de första två dagarna när jag knappt kunde röra mej alls...<3 Jag fick stå jämte och "instruera". Nu hoppar jag dock med hästarna när de skall tas in och ut, jag kan ju inte hålla fingrarna borta, ibland kanske jag är lite för envis, benet mår nog bra av att vila...
Men jag tror fullt och fast på ordspråket:
.
"Det som inte dödar, härdar"
.
Kram Sofia!
Kommentarer
Trackback
